sfrisell

- Jag är förälskad.

I sebastian, och detta är ett kärleksbrev till honom.

Om allt ändå vore så enkelt. Så enkelt är det för barnen i barnehagen. Minst sagt sött.
Lite mindre sött är det att vi är tre stycken 19åringar, snart 20, som följer årets julkalender. Upp varje morgon 7.15. Inte ett avsnitt vill vi missa. Men ett avsnitt är redan missat för min del.
Gårdagen bjöd på ett minst sagt trevligt uppvakande. Ljust, tyst, väldigt tyst, lite för tyst, framförallt för att vara st.jörgensvei i Hasle en vardagsmorgon, med 5 tjejer som ska upp och iväg samtidigt för en gångs skull. Tystanden berodde inte på att alla tappat rösten eller kände för en ytterst harmonisk morgon. Det berodde enbart på att alla begett sig till jobb.
Och där låg jag i min varma bedd och insåg att kl var 12. 12! Jag började halv 9.
Och därmed hade jag tagit igen alla de förlorade sömntimmar som jag mist pågrund av veckans sjuka.

Nu blir det ingen mer vila på ett tag igen, Jobb fredag på dagis, fredagkväll på servering, lördag på junior, söndag på café. Det blir några lediga dagar i veckan framöver istället, för att spendera lite tid med det besök som väntas till veckan.

För jobba hinner vi med framöver förhoppningsvis, eftersom vi förhoppningsvis stannar februari ut. Allt beroende på boende.  Lyckligtvis när vi väl satte oss ner för att ta tag i saken igår, för att slippa dela boyta med de stackare som bor i Hasle skogen under en pressening, fann vi direkt en lägenhet som det bara skrek om att vi skulle ringa på. Så jag ringde och nu väntar lägenhetsvisning på lördag. Hur det går, det får ni veta i nästa bloggavsnitt.
Fortsättning följer..