sfrisell

Vad hände med att denna blogg skulle drivas av djupt engagemang, heta samtalsämnen såsom regnskogsskövling och dylikt. Nu drivs den för att milda ner de fåtal som tittar på mig med mördarblick såfort de upptäcker att jag inte uppdaterat, dvs. att den blicken hänger över mig i två veckors tid innan jag äntligen uppdaterar. Men det är värt all ansträngande, slitsamma tangenttryckning för att skrapa ihop ett inlägg bara för att få veta att ni får skina upp två minuter av att inse att något nytt ha hänt på bloggen.

Frågan är vad som hänt sedan senast?
Jag jobbar fortfarande på dagis och tycker fortfarande det är roligt att krypa på golven med dagisbarnen.
Jag bor fortfarande kvar i Oslo som jag nämnt i de 14 senaste inläggen.
Jag är fortfarande vän med Isberg efter 14 år.
Inga radikala förändringar.



De senaste två veckorna har det blivit en vinkväll, och en lite ordentligare vinkväll. Som båda såklart slutade hemma. Inga radikala förändringar på den fronten heller med andra ord. Det är som det varit de senaste 14 månaderna.

Mysiga spel och filmkvällar, väldigt ovanlig företeelse. Däremot ovanligt mycket glassätande därtill. Här har ni praktexempel på de som vid nyår fullt och fast inser att det inte är någon mening att ens inbilla sig att man ska kunna ingå något så radikalt som ett mer nyttigt och hälsosamt år.

Men trotsallt, är jag lite dagdrömmare och ändå tror aningen på att ett nytt åt bringar med sig nystarten med den lite sundare livsstilen. Jag var nämligen ute och sprang här om dagen, de första fem minutrarna kändes det som höstens motion, dvs alla löpturer till tunnelbanan gett utlopp för en relativt god kondition. Fem minuter senare insåg jag att de rastlösa kvällarnas godisätande, den nersuttna Haslesoffan och all glass gjort sitt också. Visserligen tycker jag att det räcker med att vara i tillräckligt trim för att kunna springa så pass lagomt snabbt till tunnelbanan att man just håller sig under hastighetsbegränsningarna för att åka fast i fartkamerorna. Men inget radikalt har väll skett på motionsfronten heller. Jag fasthåller vid att jag hoppas en löptur per kvartalår räcker.

Däremot har en radikal förändring skett. Skrubben jag är bosatt i är inte längre en Harrypotterskrubb, utan en rent av mysig Frisellskrubb. Med tanke på att jag gjort årets inköp iform av en sänglampa som lyser upp tillvaron alla de timmar jag spenderar här inne. Detta skedde under föregående veckas Ikeatur. Förövrigt är den inte fullbordad eftersom att det fortfarande väntas på att en fin affisch ska upp på väggen, har man lovat så har man!



Utöver det har året fortsatt under temat sunt och nyttigt. En kväll på peppes reprensenterar helt klart den rubriken.



Annars flyter dagarna på och man får somliga stunder rycka in och agera träningsredskap, andra hänga uppochner och som alltid, försvara att det inte alls är något fel på att understiga minimumlängden 160. Till helgen blir det stockholm och inte radikala förändring i sinnesfriden för det.