Julledighet
En tyst minut. Det hölls inom den Frisellska släkten under julafton.
Exakt ett år tidigare befann vi oss inte i det kök vi satt i nu, eftersom det befann sig i lågor.
Den eld som brann då var inte från juleljusen, utan från hela huset.
Det ljud som hördes var inte julmusik, utan från panik och brandbilar.
Två dagar innan, samma jul, var ambulansen huvudaktören från räddningstjänsten, och de närmsta dagarna spenderades på sjukhus för att besöka farmor.
En tyst minut. Det hölls inte för att någon gått bort exakt ett år tidigare. Utan för att alla klarat sig vidare till detta år.
Detta år, denna jul, var över förväntningarna.
Ingen dramatik.
Bara vanlig julklappshysteri, enormt hög ljudvolym från de gamla, fruktansvärt goda köttbullar, lagomtlängetillagad gröt, fjorton varv springandes runt i huset för att leka med kusinbarn, imitation genom hela kalleanka och en lagomt barrig gran. Dagen dessförinnan kände jag och Sofia för ännu mer släktkalas, hur vi nu kunde sukta efter det kan man fråga sig. Vilket som, begav vi oss till andra sidan småland för att besöka Carlssons sammanträff och det var minst sagt trevligt.
Suktandet efter ännu mer livligheter hade ännu inte dött ut på juldagen. Det blev en förträfflig utgång och undersökning av utelivet i Vetlanda. Näst intill lika mycket storstad som Stockholm, nästan iallafall, skillnaden är bara att man där uppenbarligen anser att den som har råd till störst traktor, den får flest tjejer. Detta uttalat av en alldelens äkta Vetlandabo. Förälskelser sker så fort någon funnit en annan singel, med tanke på att man inte vill bli den enda som inte hunnit gifta sig och skaffa barn.
Nog av småstad begav jag mig sedan till Göteborg. Att ge sig ut i mellandagsrean där, är som att ge sig ut i myrornas krig, eller gamarnas sammankomst. Fruktansvärt mycket folk, fruktansvärt förmycket folk rättare sagt. Önskar du att handla något? Då är det bara att ställa sig i kö när butiken öppnar, så kanske du lyckas komma fram till kassan innan de stänger, kanske. Vill du hitta något vettigt att köpa får du slita åt dig något innan allt rasat ner på golvet, eller armbåga dig fram, eller varför inte ingå en catfight med den som redan hunnit hugga det du tittat efter. Jag kom hem med ett par vinröda jeans. Sen var jag helt färdig. Tanken var att jag skulle bege mig ut dagen därpå, mer förberedd, men hjälm och hockeyklubba, möjligtvis pepparspray också. Men planen blev ändrad.
För vem spenderar inte hellre dagen med film, mys, pizza och en omtyckt Daniel.
Julledigheten har med andra ord varit bra, och jag fick ett bra avslut på något bra. Efter fyra timmars sovande bussresa är jag nu tillbaka i Oslo. Imorgon väntar flytt och nu väntar jobb!
Känns dock konstigt att vår "lilla familj" splittras, Carro far imorgon, Johanna har redan farit och Erica ska bo på annat håll. Känns dock bra att hösten varit som den varit och det kommer vara saknat. Det avslutades iallafall med en mysig lillajulafton med lillafamiljen. Ett bra avlut på något bra.
Exakt ett år tidigare befann vi oss inte i det kök vi satt i nu, eftersom det befann sig i lågor.
Den eld som brann då var inte från juleljusen, utan från hela huset.
Det ljud som hördes var inte julmusik, utan från panik och brandbilar.
Två dagar innan, samma jul, var ambulansen huvudaktören från räddningstjänsten, och de närmsta dagarna spenderades på sjukhus för att besöka farmor.
En tyst minut. Det hölls inte för att någon gått bort exakt ett år tidigare. Utan för att alla klarat sig vidare till detta år.
Detta år, denna jul, var över förväntningarna.
Ingen dramatik.
Bara vanlig julklappshysteri, enormt hög ljudvolym från de gamla, fruktansvärt goda köttbullar, lagomtlängetillagad gröt, fjorton varv springandes runt i huset för att leka med kusinbarn, imitation genom hela kalleanka och en lagomt barrig gran. Dagen dessförinnan kände jag och Sofia för ännu mer släktkalas, hur vi nu kunde sukta efter det kan man fråga sig. Vilket som, begav vi oss till andra sidan småland för att besöka Carlssons sammanträff och det var minst sagt trevligt.
Suktandet efter ännu mer livligheter hade ännu inte dött ut på juldagen. Det blev en förträfflig utgång och undersökning av utelivet i Vetlanda. Näst intill lika mycket storstad som Stockholm, nästan iallafall, skillnaden är bara att man där uppenbarligen anser att den som har råd till störst traktor, den får flest tjejer. Detta uttalat av en alldelens äkta Vetlandabo. Förälskelser sker så fort någon funnit en annan singel, med tanke på att man inte vill bli den enda som inte hunnit gifta sig och skaffa barn.
Nog av småstad begav jag mig sedan till Göteborg. Att ge sig ut i mellandagsrean där, är som att ge sig ut i myrornas krig, eller gamarnas sammankomst. Fruktansvärt mycket folk, fruktansvärt förmycket folk rättare sagt. Önskar du att handla något? Då är det bara att ställa sig i kö när butiken öppnar, så kanske du lyckas komma fram till kassan innan de stänger, kanske. Vill du hitta något vettigt att köpa får du slita åt dig något innan allt rasat ner på golvet, eller armbåga dig fram, eller varför inte ingå en catfight med den som redan hunnit hugga det du tittat efter. Jag kom hem med ett par vinröda jeans. Sen var jag helt färdig. Tanken var att jag skulle bege mig ut dagen därpå, mer förberedd, men hjälm och hockeyklubba, möjligtvis pepparspray också. Men planen blev ändrad.
För vem spenderar inte hellre dagen med film, mys, pizza och en omtyckt Daniel.
Julledigheten har med andra ord varit bra, och jag fick ett bra avslut på något bra. Efter fyra timmars sovande bussresa är jag nu tillbaka i Oslo. Imorgon väntar flytt och nu väntar jobb!
Känns dock konstigt att vår "lilla familj" splittras, Carro far imorgon, Johanna har redan farit och Erica ska bo på annat håll. Känns dock bra att hösten varit som den varit och det kommer vara saknat. Det avslutades iallafall med en mysig lillajulafton med lillafamiljen. Ett bra avlut på något bra.
En vecka
En vecka, tills julafton.
En vecka kvar tills jag bokstavligt talar oavbrutet matar i mig farmors efterlängtade köttbullar, har dessutom lovat far min att äta utav förbannelse. De köttbullarna, de är annat än höstens tonfisk och linsgrytor vill jag lova. Just nu skriker kylskåpet hejvilt av svält dessutom. Tur att jag åtminstonde gick och storhandlade idag efter jobbet, ett helt paket nudlar!
Inte alls så pass genant att jag måste dra ett dåligt skämt i kassan för att stå ut med pinsamheten att dra kortet för hela middagskostnaden, hela 3 kr.
För att stå ut med jul längtan, eller för att höja julstämningen kanske man ska påstå, sitter vi nu och beskådar en julfilm. Askepott. Tjeckisk film, dubbad på norska, en enda grov mansröst till alla karaktärer. Jag ska aldrig mer fundera på om alla skämt om Norrmän har någon grund. Inte bara det att norrmännen tycker det är rimligt att använda en mansröst till askungen, utan att alla norrmän även sett denna film, inte bara någon gång, utan varje jul! Om en vecka sitter de där, den norska befolkningen, bänkade framför askepott, och jag nere i småland, med de omtalat efterlängtade köttbullarna!
En vecka kvar tills jag bokstavligt talar oavbrutet matar i mig farmors efterlängtade köttbullar, har dessutom lovat far min att äta utav förbannelse. De köttbullarna, de är annat än höstens tonfisk och linsgrytor vill jag lova. Just nu skriker kylskåpet hejvilt av svält dessutom. Tur att jag åtminstonde gick och storhandlade idag efter jobbet, ett helt paket nudlar!
Inte alls så pass genant att jag måste dra ett dåligt skämt i kassan för att stå ut med pinsamheten att dra kortet för hela middagskostnaden, hela 3 kr.
För att stå ut med jul längtan, eller för att höja julstämningen kanske man ska påstå, sitter vi nu och beskådar en julfilm. Askepott. Tjeckisk film, dubbad på norska, en enda grov mansröst till alla karaktärer. Jag ska aldrig mer fundera på om alla skämt om Norrmän har någon grund. Inte bara det att norrmännen tycker det är rimligt att använda en mansröst till askungen, utan att alla norrmän även sett denna film, inte bara någon gång, utan varje jul! Om en vecka sitter de där, den norska befolkningen, bänkade framför askepott, och jag nere i småland, med de omtalat efterlängtade köttbullarna!
Helsfyr
Fortsättning földje på sådant vis, att vi igår var och skrev kontrakt.
På nyårsafton vaknar vi inte upp i Hasle, utan i Helsfyr.
Inte med Umeåtjejerna, utan med Karlskronakillarna.
Än så länge verkar allt i sin ordning, fin lägenhet, med undantag från en rugguggle soffa placerad mitt i allt.
Egna nycklar! Dvs, inga fler utelåsningar, en Harrypotterskrubb ägnad till mig, inga större dilemman på att hädanefter urskilja vems undekläder som är vems, och hittills trevliga sambos. Vi får väll se om sammanfattningen är densamma efter att vi varit bosatta där februari ut.
Förövrigt ska jag sammanfatta föregående vecka med mitt favorit ord, därför sammanfattas den som trivsam!
Ledig två dagar, tog mig friheten att ta ledigt, och det var minst sagt ett bra val. En festomgång, en mild sådan, det tror jag somliga tackar gudarna för. Jag med. Ett flertal timmar med gloögon framför film. Ett flertal timmars sömn också för den delen. Annat är det när man nu efter veckans slut inte har någon att dela det kalla rumshörnet med. Det slutar med dålig sömn och mardrömmar, fyskam. Tur att jag haft sovmorgon, rent av sovförmiddag, idag.
Helgen har i sin tur bestått av jobb, juniorjobb. I fredags begav jag mig till Göteborg. De enkla lilla Frisellhjärnan tänkte ut att det vore smart att medtaga musik, så jag hade något att göra under min bilfärd. Men den enkla lilla hyrbilscdspelaren sammarbetade inte med mig på något sätt. Trafikstockning på vägen dit, bidrog till att det tog en timme extra. Perfekt. Då hade jag extra tid att filosofera, ännu mer glad att musiken inte fungerade.
Kvällen bjöd på Lissebergsjulmarknad, och någon var i fullkomlig lycka. Sedan blev det fika och besök hos fadern. Därefter ljuvlig hotellsäng och hotellfrukost. Dock ensam, men vad gör man inte för 1975 olika ätbarheter på frukostbordet. Sedan var jag fullproppad och redo för körning ner till Helsingborg. Jobb. Och hem igen med många fler filosofiska tankar. Mindra filosofisk och harmonisk hemkomst. 30 minuter på mig innan vi trippade iväg i våra minst sagt ovintriga skor till kvällens fest.
Igårkväll blev det som sagt kontraktskrivning och julmarknad i Oslo. Samt robinssonfinal, viktigast av allt att nämna!
Tur att det inte bara är jag som känner att jag borde uppdatera lite oftare, för att sitta och skriva en hel novell varje gång håller inte i längden, än mindre som läsare läsa igenom den!
Lördagkväll
(snodd från www.socaci.blogg.se)
Fredagkväll
snodd från Ulf Frisell han själv.
På nyårsafton vaknar vi inte upp i Hasle, utan i Helsfyr.
Inte med Umeåtjejerna, utan med Karlskronakillarna.
Än så länge verkar allt i sin ordning, fin lägenhet, med undantag från en rugguggle soffa placerad mitt i allt.
Egna nycklar! Dvs, inga fler utelåsningar, en Harrypotterskrubb ägnad till mig, inga större dilemman på att hädanefter urskilja vems undekläder som är vems, och hittills trevliga sambos. Vi får väll se om sammanfattningen är densamma efter att vi varit bosatta där februari ut.
Förövrigt ska jag sammanfatta föregående vecka med mitt favorit ord, därför sammanfattas den som trivsam!
Ledig två dagar, tog mig friheten att ta ledigt, och det var minst sagt ett bra val. En festomgång, en mild sådan, det tror jag somliga tackar gudarna för. Jag med. Ett flertal timmar med gloögon framför film. Ett flertal timmars sömn också för den delen. Annat är det när man nu efter veckans slut inte har någon att dela det kalla rumshörnet med. Det slutar med dålig sömn och mardrömmar, fyskam. Tur att jag haft sovmorgon, rent av sovförmiddag, idag.
Helgen har i sin tur bestått av jobb, juniorjobb. I fredags begav jag mig till Göteborg. De enkla lilla Frisellhjärnan tänkte ut att det vore smart att medtaga musik, så jag hade något att göra under min bilfärd. Men den enkla lilla hyrbilscdspelaren sammarbetade inte med mig på något sätt. Trafikstockning på vägen dit, bidrog till att det tog en timme extra. Perfekt. Då hade jag extra tid att filosofera, ännu mer glad att musiken inte fungerade.
Kvällen bjöd på Lissebergsjulmarknad, och någon var i fullkomlig lycka. Sedan blev det fika och besök hos fadern. Därefter ljuvlig hotellsäng och hotellfrukost. Dock ensam, men vad gör man inte för 1975 olika ätbarheter på frukostbordet. Sedan var jag fullproppad och redo för körning ner till Helsingborg. Jobb. Och hem igen med många fler filosofiska tankar. Mindra filosofisk och harmonisk hemkomst. 30 minuter på mig innan vi trippade iväg i våra minst sagt ovintriga skor till kvällens fest.
Igårkväll blev det som sagt kontraktskrivning och julmarknad i Oslo. Samt robinssonfinal, viktigast av allt att nämna!
Tur att det inte bara är jag som känner att jag borde uppdatera lite oftare, för att sitta och skriva en hel novell varje gång håller inte i längden, än mindre som läsare läsa igenom den!
Lördagkväll
(snodd från www.socaci.blogg.se)
Fredagkväll
snodd från Ulf Frisell han själv.
Inneboende, uteboende.
- Jag är förälskad.
I sebastian, och detta är ett kärleksbrev till honom.
Om allt ändå vore så enkelt. Så enkelt är det för barnen i barnehagen. Minst sagt sött.
Lite mindre sött är det att vi är tre stycken 19åringar, snart 20, som följer årets julkalender. Upp varje morgon 7.15. Inte ett avsnitt vill vi missa. Men ett avsnitt är redan missat för min del.
Gårdagen bjöd på ett minst sagt trevligt uppvakande. Ljust, tyst, väldigt tyst, lite för tyst, framförallt för att vara st.jörgensvei i Hasle en vardagsmorgon, med 5 tjejer som ska upp och iväg samtidigt för en gångs skull. Tystanden berodde inte på att alla tappat rösten eller kände för en ytterst harmonisk morgon. Det berodde enbart på att alla begett sig till jobb.
Och där låg jag i min varma bedd och insåg att kl var 12. 12! Jag började halv 9.
Och därmed hade jag tagit igen alla de förlorade sömntimmar som jag mist pågrund av veckans sjuka.
Nu blir det ingen mer vila på ett tag igen, Jobb fredag på dagis, fredagkväll på servering, lördag på junior, söndag på café. Det blir några lediga dagar i veckan framöver istället, för att spendera lite tid med det besök som väntas till veckan.
För jobba hinner vi med framöver förhoppningsvis, eftersom vi förhoppningsvis stannar februari ut. Allt beroende på boende. Lyckligtvis när vi väl satte oss ner för att ta tag i saken igår, för att slippa dela boyta med de stackare som bor i Hasle skogen under en pressening, fann vi direkt en lägenhet som det bara skrek om att vi skulle ringa på. Så jag ringde och nu väntar lägenhetsvisning på lördag. Hur det går, det får ni veta i nästa bloggavsnitt.
Fortsättning följer..
I sebastian, och detta är ett kärleksbrev till honom.
Om allt ändå vore så enkelt. Så enkelt är det för barnen i barnehagen. Minst sagt sött.
Lite mindre sött är det att vi är tre stycken 19åringar, snart 20, som följer årets julkalender. Upp varje morgon 7.15. Inte ett avsnitt vill vi missa. Men ett avsnitt är redan missat för min del.
Gårdagen bjöd på ett minst sagt trevligt uppvakande. Ljust, tyst, väldigt tyst, lite för tyst, framförallt för att vara st.jörgensvei i Hasle en vardagsmorgon, med 5 tjejer som ska upp och iväg samtidigt för en gångs skull. Tystanden berodde inte på att alla tappat rösten eller kände för en ytterst harmonisk morgon. Det berodde enbart på att alla begett sig till jobb.
Och där låg jag i min varma bedd och insåg att kl var 12. 12! Jag började halv 9.
Och därmed hade jag tagit igen alla de förlorade sömntimmar som jag mist pågrund av veckans sjuka.
Nu blir det ingen mer vila på ett tag igen, Jobb fredag på dagis, fredagkväll på servering, lördag på junior, söndag på café. Det blir några lediga dagar i veckan framöver istället, för att spendera lite tid med det besök som väntas till veckan.
För jobba hinner vi med framöver förhoppningsvis, eftersom vi förhoppningsvis stannar februari ut. Allt beroende på boende. Lyckligtvis när vi väl satte oss ner för att ta tag i saken igår, för att slippa dela boyta med de stackare som bor i Hasle skogen under en pressening, fann vi direkt en lägenhet som det bara skrek om att vi skulle ringa på. Så jag ringde och nu väntar lägenhetsvisning på lördag. Hur det går, det får ni veta i nästa bloggavsnitt.
Fortsättning följer..
Bild
